Bästa lösningarna för rent dricksvatten
TIPS! Använd gärna våtservetter och handsprit för personlig hygien så minskar du vattenförbrukningen.
Förvaring av vatten
Vatten bör förvaras mörkt och svalt för att hålla sig fräscht länge. Är både vatten och behållare rent vid tappning så håller vattnet länge. Är renlighetsgraden oviss så bör du rengöra vattnet innan du dricker det. Det är svårt att säga exakt hur länge man kan förvara dricksvatten i dunkar, flaskor eller behållare, eftersom hållbarhetstiden beror på hur rent vattnet är från början. Gränsen för hur länge det går att förvara dricksvatten har mer med lukten och smaken att göra än med risk för sjukdom.
Vid långvariga strömavbrott eller vattenbrist kan kommunen ställa ut vattentankar på kommunens trygghetspunkter eller vid andra bestämda platser. Då behöver du ha rena, tomma vattendunkar för att kunna hämta mer vatten på kommunens anvisade platser. Du kommer få hämta själv och mängden du får med dig kommer att vara begränsad då vattnet ska räcka till många. Vid en större kris är det inte självklart att kommunalt vatten kommer finnas tillgängligt och då får man hämta vatten där det finns. Ett tips är att lära känna sitt närområde.
Drick bara rent vatten
I de flesta fall, där vatten hämtas från naturligt vattendrag så kommer vattnet behöva rengöras. Man bör inte dricka vatten man inte är säker på. En krissituation kan gå från att vara farlig till värre genom förgiftning som kan ge diarré och försvagat allmäntillstånd.
Det finns som tur är många sätt att rena dricksvatten. Ett enkelt filter kan man själv tillverka med en behållare fylld med grus, sand och kol vilket tar bort stora delar av smittoämnena i vattnet. En grundregel är dock att alltid koka vattnet efter filtrering. Det finns också en uppsjö av fabriksgjorda filter som är mycket bra och som renar vattnet upp till 99,9%.
Vattenföroreningar
De smittämnen som kan spridas via vatten inkluderar virus, bakterier och parasitära protozoer. I Sverige har vi en generellt hög vattenkvalitet men även här sker det utbrott. Det finns flera orsaker till varför utbrott sker, till exempel att vi får med oss infektioner hem från resor som vi sedan sprider via avloppsvattnet eller översvämningar till följd av klimatförändringar där gödsel eller avloppsvatten kommer ut i vattentäkterna.
Typiska smittoämnen som kan spridas i vatten är:
Protozoer (Amöbor, Giardia, Cryptosporidium)
Bakterier (e-coli, Salmonella, Cholera)
Virus (Hepatit A, Rotavirus, Polio)
Tungmetaller & kemikalier
De vanligaste symtomen
De vanligaste symtomen vid sjukdom orsakad av förorenat vatten är diarré, buksmärta, kräkningar, illamående och huvudvärk. Vilka symtom en infekterad person får beror på vilket smittämnet är samt på individens egenskaper. Om man har ett nedsatt immunförsvar kan symtomen bli både allvarliga och långvariga. Effekten av att bli utsatt för kemikalier och tungmetaller kan vara än mer skadligt och kan ligga bakom cancer, skador på arvsmassan eller fortplantningsförmågan och påverka hormonsystemet.
Det kan vara en god idé att testa vattnet om man inte är säker med hjälp av ett vattentest.
Vattenrening
Det är viktigt att förbereda vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det eftersom det kan innehålla parasiter eller bakterier. Det finns även vattenburna virus, men i Sverige ska det inte vara något problem om du inte tar vatten nära ett avlopp. Att städa, tvätta kläder, laga mat eller tvätta sig med orenat vatten går däremot oftast bra. Tänk dock på att små barn kan svälja vattnet. Undvik att bada.
Vattenreningsmetoder
Genom vattenfilter tar man mycket effektivt bort skadliga ämnen. Vanliga vattenfilter är gjorda av keramik och glasfiber där man fångar upp alla små partiklar och rengör vattnet till 99,9999% från Protozoer och Bakterier. Idag finns det också vattenfilter som genom annan teknik avlägsnar kemikalier och tungmetaller vilket gör i princip allt vatten drickbart.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,1 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har.
Varken Protozoer, bakterier eller virus överlever en UV behandling. Behandlingen är väldigt enkel, placera UV lampan i vattnet och rör om. Efter några sekunder är vattnet säkert att dricka. En UV lampa filtrerar dock inte bort sediment och annat från vattnet så grumligt vatten bör förbehandlas. UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Kemisk vattenrening finns i form av tabletter, pulver och lösningar och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Det ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium. Vattenreningstabletter avlägsnar effektivt protozoer, bakterier och virus med hjälp av Klorin och silverjoner. Behandlingen är enkel genom att applicera en tablett som löses upp i en mängd vatten. Efter några minuter är vattnet säkert att dricka. Även här bör vattnet förfiltreras då den kemiska processen inte avlägsnar smuts och sediment från vattnet.
LifeSaver Teknologi
Så funkar det
Fyll din enhet med vatten från kranen, diket, sjön, brunnen eller vattenpölen. Använd pumpen för att rena de smutsiga vattnet genom filtret. Nu har du rent vatten färdigt att dricka. Det går mycket snabbt att pumpa vattnet genom filtret och kräver ingen ansträngning.
Det aktiva kolfiltret reducerar:
Kemikalier
Tungmetaller. Vattnet är fortfarande säkert att konsumera utan att aktivt kolfilter är installerat.
Filtret byter du lätt utan att behöva byta flaska vilket sparar både på plånboken och miljön. Självklart är flaskan tillverkad av BPA & BPS fritt, livsmedels klassat material. Filtret har en ”FailSafe-teknik” - När filtrets membran är blockerat kan inte vatten passera igenom det, vilket gör att du aldrig behöver oroa dig för filtrets säkerhet. Säkerhet och trygghet för användaren!
Lagringstemperatur -10 +50 Grader C
Produkter vi rekommenderar
Hur du väljer ett portabelt vattenfilter eller vattenrenare
En riktig vattenrenare avlägsnar, dödar eller inaktiverar alla typer av sjukdomsframkallande mikroorganismer, såsom bakterier, virus och protozoer, cystor, sporer, (sjukdomsframkallande patogener) vilket gör vatten säkert att dricka.
Ett bärbart vattenfilter tar bara bort bakterier och protozoer, men INTE virus, som är mycket mindre. Du kommer sannolikt att bli väldigt sjuk med hjälp av ett vattenfilter om du försöker rena vatten som innehåller virus.
Så det är rättvist att säga att vattenrenare/-reningsverk är ett säkrare alternativ än vattenfilter.
Tyvärr finns det ingen standard som krävs av tillverkare. Det finns inget som hindrar någon från att göra ett vattenfilter ur en gammal socka och hävda att den renar världen från sjukdomsalstrande patogener och sälja den till allmänheten. Den “bärbara vattenfilterindustrin” är helt oreglerad och som ett resultat florerar många överdrivna vilseledande och ogrundade påståenden. Det är därför viktigt att kontrollera att du köper produkter av god kvalitet.
Det viktigaste att leta efter är bevis på trovärdig testning. Tillverkaren ska visa att deras produkter är testade och kvalificerade enligt lämpliga standarder. Testcertifikaten bör vara tillgängliga att läsa på deras hemsida eller åtminstone på begäran.
Detta är kärnpunkten i frågan, och där följande kunskap kan hålla dig säker.
EPA (Environmental Protection Agency) Guide Standard Protocol skrevs 1987 för att testa mikrobiologiska vatten-renare. Detta blev internationellt guldstandarden och bestämde vilken nivå av minskning av virus, bakterier och protozoer som behövs innan vatten är säkert att dricka. Nästa organisation att kasta sin hatt i “dricksvattenstandard-ringen” var NSF (National Sanitation Foundation), som skapade sin egen rekommendation, NSF P231 Mocrobiological Water Purifiers Protocol ("mikrobiologiska vattenreningsverks-protokollet”).
Kryddat kranvatten?
Detta bygger på de ursprungliga EPA riktlinjerna, men revideras mer regelbundet, vilket möjliggör ny teknik och nya organismer att testa med. Det fullständiga NSF P231-protokollet kräver att tester utförs på två olika typer av vatten under en 11-dagars testperiod (eller filtrets livslängd, vilket som inträffar först). Under de första sex dagarna testas filtret med ”General Test Water (Type 1)”. Det här är bara “kryddat kranvatten” – utformat för att testa hur filtret skulle klara av virus- och bakteriekontaminering i kranvatten. Detta test borde vara en bagatell att passera.
Vad är utmaningen med vattenrening?
Den verkliga utmaningen kommer under de sista fem dagarna när typ 1-vatten ersätts av ”Challenge Test Water (typ 3)” (utmaningstestvatten). Detta typ 3-vatten är smutsigt, kallt, pH-inställt, har upplösta fasta ämnen och organiskt material inblandat i och innehåller naturligtvis en mängd virus och bakterier! Det vatten är utformat för att representera det värsta scenariot du kan komma över i den verkliga världen. Det är praktiskt taget avloppsvatten. Vare sig vid vandring i naturen eller under reser genom utvecklingsländer, skulle du då inte sova bättre om du visste att din vattenrenings-produkt har klarat hundratals liter av värsta möjliga vatten genom filtren och passerat med bravur?
Mycket oroande är att de flesta vattenfilter och renare som säljs i butiker inte kan slutföra den andra halvan av NSF P231-protokollet med typ 3 utmaningstestvatten. Därför är de flesta produkterna på marknaden faktiskt inte testade enligt de verkliga standarderna, de som motsvarar de du kommer att använda dem i!
Saker och ting blir än grumligare (som typ 3 grumligt vatten!).
Vissa tillverkare hävdar att de uppfyller eller överstiger EPA-riktlinjerna och NSF P231-standarderna. De har emellertid bara slutfört typ 1-vattenfasen i protokollet, de har inte slutfört typ 3-steget i 11-dagstestet. Till exempel finns det faktiskt ett vattenfilter-märke som visar sitt testcertifikat på nätet och certifikatet säger att testet endast utfördes på 1 liter vatten! Så ingen vet hur effektiv den produkten är efter denna första liter!
Man skall också se upp med filter eller renare som hävdar att de uppfyller “NSF 42 & 53” -standarden. Dessa standarder är för “hälso- och estetiska smakeffekter hos vattenfilter för HUSHÅLLS-vatten”. Allt detta test visar att de är lämpliga för filtrering av vissa ämnen i vatten från kranen i ditt hem. De tar inte bort bakterier och virus!
Så, NSF P231-standarden är det enda testet som är värt att nämna. Det är mycket svårt att klara då det inkluderar 11 dagars testning med typ 1 och sedan typ 3 vatten. Det är standarden som din vatten-renare/vattenrengörare ska testas till och klara. Om det inte finns något omnämnande och bevis på NSF P231 eller EPA guidningstest, ifrågasätt varför!
Testning ska alltid ske via ett externt oberoende laboratorium. Labbet ska vara ISO 17025 ackrediterat, vilket ser till att det är kompetent och följer bästa praxis. Här är några laboratorier som uppfyller dessa kriterier och har relevant erfarenhet av att testa dricksvatten.
• NSF (National Sanitation Foundation) Ann Arbor, Michigan, USA
• BCS (Biological Consulting Services) Gainesville, Florida, USA
• Biovir Laboratories Kalifornien, USA
• WQA (Water Quality Association) Illinois, USA
• SGS Worldwide
• Flera universitetslaboratorier världen över (med relevanta fakulteter)
Om laboratoriet som refererats i ett testcertifikat inte är något av ovanstående för ett internationellt sålt varumärke, kanske det borde göra det befogat med en del ytterligare grävning för att säkerställa referensen och dess ackreditering.
Lär dig mer om vattenrening här:
Livsmedelsverket Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer
Swedac Dricksvattenanalys
Om en produkt hävdar att den är en vattenrenare, tacklar den virus, utöver bakterier och cystor (protozoer). Det finns två metoder som vanligen används för att rena vatten i bärbara reningsprodukter. En använder “ihåliga fibermembran” som i grunden fungerar som en fysisk barriär eller säkerhetsbarriär, och stoppar mikroorganismer medan vatten släpper igenom. Den andra metoden innefattar användning av ett element som kemiskt reagerar med innehållet i vattnet.
Ihåliga fibermembran (Hollow Fibre Membranes)
Storleken på “porerna” (hålen) i fibermembran är vad som är viktigt. Storleken är avgörande, eftersom porerna måste vara mindre än vad vi tänker blockera. De flesta vattenfilter använder hålfibermembran (eller andra material) med en porstorlek på 0,1 eller 0,2 µm (mikrometer) (eller 100 eller 200 nm (nanometer)). Vid denna storlek kommer de säkert att blockera protozoer och bakterier, men virus är mycket mindre och skulle passera genom dessa porer. Vissa vanligt förekommande magsjukdomsframkallande vattenburna virus kan vara så små som 0,02 µm (eller 20 nm).
Storlekar på mebran för vattenrening
Membranerna som används i LifeSaver-vattenrenare har en porstorlek på cirka 15 nm eller 0,015 µm. Så membranet är som en tennisracket, regn (vattenmolekyler) kan passera, men tennisbollen (minsta vattenburna virus) kan inte komma igenom.
Det verkligt fantastiska att använda ihåliga fibermembran är att, allteftersom produkten används, börjar porerna att blockeras. Så småningom kommer varenda por att blockeras och även vattenmolekyler kommer inte att passera igenom. Även om detta verkar som en nackdel för användaren (eftersom de behöver köpa en ersättningspatron) är det oerhört viktigt att ha en tydlig indikation på att din produkt inte fungerar längre. Åtminstone kan du inte dricka farligt vatten från en LifeSaver-produkt om den slutar att låta vatten komma igenom! Det är på grund av denna funktion, samt i kombination med att vi blockerar virus och testas fullständigt enligt NSF P231-standarder.
Adsorptiv Teknik
Vissa vattenrenare är beroende av att använda ett element/material för att frambringa kemiska reaktioner med föroreningar i vattnet. Detta element skapar effektivt en attraktion, lite som när någons hår dras till en ballong på grund av statisk elektricitet. När vattnet passerar dras föroreningarna i vattnet till elementet och håller fast vid det, vilket betyder att endast säkert vatten passerar till användaren. Det är bra på kort sikt, men tyvärr tar det inte lång tid för elementet att förlora sin attraktion. Eftersom elementet får allt fler föroreningar som fastnar på det blir det mindre och mindre effektivt, särskilt med grumligt eller gravt smutsat vatten. Produkter som använder denna teknik skulle kämpa med typ 3 vatten. Kortsiktig effektivitet hos dessa produkter är exakt varför vissa företag testar endast de första 1 liter!
Den verkliga faran med produkter som använder adsorptiv teknik är dock att när materialet väl slutar locka de skadliga föroreningarna, finns det ingen fysisk barriär att blockera dem från att passera igenom till användaren. För att göra saken värre, finns det inget sätt för användaren att veta när elementet har nått den punkten! Det är därför som vissa vatten-renare kommer att hävda att ta bort virus för bara 100 liter (inte alls speciellt mycket) eller till och med föreslå att man ersätter elementet efter några månader. Detta gör att användarna antingen tvingas hålla räkningen på antalet liter de dricker, eller komma ihåg hur länge sedan de ersatte elementet. Inte särskilt praktisk och inte särskilt säkert!
Kända Adsorptiva material är: bärarmaterial av plast mer finkorniga material såsom Leca, GAC (aktivt kolgranulat), antracit, keramiska material och sand.
Produkter som använder adsorptionsreaktioner är inte effektiva under lång tid. Användaren kan inte berätta när de har slutat rena vatten effektivt, så därför spelar du ”rysk roulett” med din hälsa. Medan LifeSaver vattenrenare använder hålfibermembran som i slutändan blockeras, skyddande användaren.
(Det finns faktiskt ytterligare en variant på ovan, som eventuellt kan beskrivas som en tredje metod, men det har inte på samma sätt relevans för rening av vatten genom filtrering, vilket är huvudämnet ovan då det är vanligast förekommande i moderna vattenfilter och vatten-renare. Det är kemisk fällning (avskiljning) kombinerat med desinfektion (inaktivering), där det senare i portabla system oftast är Jod- eller Klor-tabletter. Effektiv rening av dricksvatten med denna princip används mest i kommunala vattenreningsverk.
LifeSaver-produkterna använder hålfibermembran med en porstorlek av 15 nm eller 0,015 µm. Dessa membran är relativt flexibla. Med dessa två förutsättningar får man ytterligare en extremt viktig egenskap. Det är att varenda gång man pumpar upp trycket i en LifeSaver-produkt så får man en säkerhetskontroll. Det är nämligen så att membranen när de är igångsatta första gången (se snabbinstruktion i manualen) då man fyller med vatten och pumpar upp tryck. Då får man vänta några minuter innan vattnet kommer igenom hålfiltermembranen. Detta är pga att de måste bli vattenbemängda under tryck för att fungera och släppa igenom vatten alls. När detta är gjort kommer inte luft igenom filtren.
När du skall filtrera och rena vatten måste det tryckas igenom filtren med relativt högt tryck. Kommer det då luft, att det ”spruttar” luft, mer luft än vatten. Då har något hänt med filtret och du vet att du inte kan lita på att det renar vattnet tillräckligt. Du kan därmed undvika att bli magsjuk. En orsak till fördärvade filter kan vara hårda slag och stötar, eller att man fått in vasst och hårt material som sand eller glassplitter, vilket legat länge och skvalpat runt i behållaren. Detta kan naturligtvis helt undvikas.
Ett vanligt förekommande filtermaterial som delvis också fungerar som ett adsorptivt material, är keramiska filter. Dessa är hårda och kan spricka och har ofta en porstorlek på 0,1 eller 0,2 µm (100 eller 200 nm – för stora porer för virus). Men då man kan pressa luft igenom filtren också när de är intakta såväl som när det bildats en spricka på låt säga 0,5 µm, då kommer filtret också släppa igenom bakterier, utöver virus, protozoer och andra vattenburna patogener.
Eftersom LifeSavers produkter var avsedda att användas av utsatta personer i utvecklingsländer eller efter katastrofer, har de dessa medfödda egenskaper:
• Måste vara bärbar
• Måste inte kräva kemikalier eller elektricitet
• Måste ta bort alla typer av mikroorganismer (inklusive virus)
• Måste vara FAILSAFE (aldrig låta osäkert vatten passera)
Det är på grund av de sista två punkterna som LifeSavers portabla vattenrenare är ett säkart val på marknaden.
Mer information om krisberedskap:
MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Krisinformation från svenska myndigheter